Det var länge sedan nu

Men livet snubblade över mig, tog mig med storm. Barnen i klass 6A var min egen 9A. Särskilt en pojke tog mig med storm. Under de fem veckor jag var där vägrade han läsa i sin skönlitterära-jävla-skit-bok. Istället satt han av tiden med kommentaren, vad ska du göra åt det då? För han likt många andra barn, har knäckt koden, vad ska vi lärare göra åt det? Vinn mitt sociala kapital eller dra åt fanderns, skriker de medan de hänger ut ur fönstret på tredje våningen. Jo, det fanns barn som gjorde det. Men när jag återvände till min 6A för att vikariera, valde jag ut en ny bok åt pojken som tog mig med storm, sa åt honom att om han verkligen ville bli dataprogrammerare så skulle han vara tvungen att läsa tusentals sidor innan han en dag var klar. Stormpojken läste Berts dagbok i sträck i 40 minuter. Det var min bästa dag.