Mauro Scocco sa en gång att han skriver som bäst och mest när han mår dåligt. Kanske är det därför jag skriver så sällan, för att jag mår så fint? Men å andra sidan så skriver Mauro Scocco skit.
Det är en sann ynnest att få ha det så här. Jag trivs så bra med Sonja, och hon med mig. Vi hör ihop. Livet kunde inte vara bättre, eller kunde det det? Det är klart att det alltid kan vara bättre, solen kan skina oftare. Nej, oavsett sol, här och nu är det så bra det kan vara. Jag har blivit gräsänka nu. Men det är fint det med, det är fint att få längta, att få sakna. Världens vackraste Rut bekantar sig med den svenska grammatiken och jag försöker att förklara det där med lång och kort vokal.
Annars? Annars var förra veckans tur till Norrköping/Linköping och den kungliga huvudstaden en välbehövd boost. I god mat, storstad, vin, fika, men framförallt i vänner. Smilla deklarerade på hemvägen att spa:et var en bättre semester än Gran Canaria. Sug på den ni.
Vad jag gör istället för att blogga
8 år sedan

1 kommentar:
Tydligen mår Mauro bra och har gjort så i hela sitt liv.
Skicka en kommentar