åh Anna

Anna har rest till Stockholm och jag saknar henne förfärligt. Vem skall nu lyssna på mig? På dagens historia. Om hur det känns. Om varför man gör de där grejerna som man tänkt att man inte skulle göra. Varför man inte lyssnar till sinnet men bara köttet. Anna skulle ifrågasätta mig och mina val men jag skulle inte inta försvarsposition. Anna skulle kunna känna med mig utan att jag upplevde mig trängd. Anna skulle dela av sig själv, ge. Dessutom skulle hon erkänna mina tappra försök, ge mig cred. Dessutom skulle vi äta kakor och bullar och vara som två gamla tanter. Åh Anna kom hem.