Tre gånger

Tre gånger under resans gång svor jag att aldrig mera resa, eller åtminstone inte utanför europas färstning, det var på flyget ner, när jag kved efter mamma på toaletten efter att ha blivit matförgiftad och på flyget hem. Nu har jag varit hemma i sex timmar och funderar på när jag kan resa till Kuba? Det må vara förjävligt att spendera nästan ett dygn i ett flygplan eller tillhörande flygplats, men precis som vintern är värd det när våren äntligen är här så är också flygresan värt det. För det finns inget som att resa, att vara på väg. Jag hoppas inte att jag har några illusioner om att uppleva något genuint, jag tror att jag vet att de kulturmöten man upplever på sin resa är de samtal med hotellägaren, bartendern och taxichauffören som äger rum, annars är det de västerländska öarna med fish and chips som är. Men jag reser mest för att få samtala med mig själv. Det är det bästa sättet att köpa mig space på. Well, jag reser också för att få läsa posten när jag kommer hem, dock inte lika prisvärt.
Problemet med samtalen med sig själv är precis som med samtalen med gud, man finner sällan några svar, förmodligen är det därför som jag vill resa igen, gärna snart. Nästa gång med antibiotika i packningen, det är denna resans lärdom, det andra är mest sökande.
/Andersson