
Ibland stjäl jag andras drömmar. I Linköping finns en hel vägg att stjäla drömmar i från. Dagens dröm är stulen från en anonym avsändare, det hela gör kanske brottet mindre hemskt då?
Det finns något väldigt nervöst i att inte längre vara student efter den 14 juni. Jag vet fortfarande inte efter fem år om jag verkligen vill vara statsvetare. Men det finns inga om och detta kommer att bli bra. Det är bra. Jag gläds väldigt mycket åt slutet på detta, missförstå mig inte. Men jag önskar ibland att jag kunde få veta. Jag minns en föreläsning i tredje världens ekonomiska historia som jag läste ihop med Per, i väntan på föreläsningen så spekulerade vi i den återkommande frågan: vad gör vi om tio år. Nu har det gått fem år sedan den där föreläsningen. Halvtid. Man kan ju tänka sig att halvtid skulle ge en en hint om svaret på frågan, hur livet ser ut om tio år. Sanningen att säga så är 2007 inte så annorlunda än 2002.
Ändå vill jag gärna veta vad 2012 har i sitt sköte. Var jag bor. Med vem. Vad jag gör. Vem jag ringer. Hur många barn jag har. Om jag äter kött.
Det tjänar ingenting till att ligga kåt stirrandes på en plansh med en naken tjej, man får ändå inte tjejen, fick jag höra i dag. Jag tror liknelsen var avsedd att sluta drömma om det jag inte har. Ett inlägg i här och nu debatten. Men jag drömmer inte om det jag inte har. Jag drömmer bara om att få veta.
Förhandsvisning, någon?

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar