2007

Det finns något sweet över nyår, även om jag för en gång skull glömde att avge några heliga löften om det som komma skall. Men nyår erbjuder onekligen en möjlighet att summera räkenskaperna som min far skulle sagt, och precis som med bokslut får man börja på nytt blad 1 januari. Om man inte har några interimskulder att ta med sig in i det nya året förstås. Det har jag. Men nu pratar vi inte mer om balansen utan om resultatet. 2007.

2007 var året då jag avslutade mina studier och belönades med en magisterexamen på härligt papper med vattenstämpel. Det var också året då jag fick mitt första kvalificerade arbete. Jag hann också med att avsluta min fösta kvalificerade anställning innan året var slut. Jag åkte fast för fortkörning och fick betala över 2000 pix. Jag påbörjade och avslutade terapin och yes, jag saknar fortfarande Rickard. Min bästa vän Anna fick äntligen sin lilla Jonna. Brea fick tvillingar. Jag såg Thomas Andersson Wij live och shit vad bra det var. Jag fyllde 28 på en indisk restaurang i Afrika och fick någon konstig magåkomma som fortfarande gör sig påmind. Jag fick möjligheten att förverkliga drömmen att ha marshaller utanför mitt eget hus. Jag fick hjärtat krossat. Jag donerade 14 ägg som förhoppningsvis ger små bebisar åt några lyckliga familjer 2008. Jag såg Christer Henriksson solo på scen i närmare tre timmar. Jag mötte våren på ett fjäll i Bergen. Min pappa fyllde 60. Jag hade mitt första CISV-fria år sedan 1990. Jag krossade någon annans hjärta. Jag åt våfflor på café åbacka varje helg hela september. Jag debuterade som toastmadame på Stig & Maggans bröllop. Jag åt en oförglömlig middag på Paris Latino.