Vår

När jag trodde att jag inte skulle orka en dag till med snö, när all den där energin som jag uppbådat för att klara vintern tagit slut, då slog våren till, och efter två veckor med barmark vågar jag faktiskt äntligen tro att det är sant. Det är vår. Det må ha regnat i natt och idag blåser det kallt men ljuset är här och jag är banalt lycklig. I retrospekt tror jag faktiskt att detta har varit mitt livs längsta höst och mitt livs längsta vinter, kanske känns det alltid så, så här års, kanske inte. Om 2006 var mitt livs längsta och värsta år så har 2007 varit det mest omtumlande, kreativa och produktiva året, inte hitintills, men på länge. Jag har läst lika många skönlitterära böcker som det har gått veckor av året, och kurslitteratur vet jag inte, men jag har tagit lika många poäng som en normal student tar på en termin. Jag har kommit i håg alla mina mågars födelsedagar (jag har två) och jag har köpt mig en köksfläkt (alla som vet att jag bor i ett pågående renoveringsobjekt förstår storheten i det).
Jag har gått upp 10 kilo och jag och Niclas är riktigt bra vänner igen. Smilla lär sig läsa och har slutat vara rädd för riddar Kato (jo, jag tar cred för det med).
Jag har rökt en cigarett och börjat skriva på min pappas 60 års tal.
Jag är bra, duktig, lycklig och har en ny cykel (tack mamma).

You can never hold back spring - Tom Waits - vem annars?