Kanske behöver jag bara mat i magen

Ibland är jag dålig på att stå upp för mig själv, när jag blir så där semikränkt, när det är subtilt, nyfikenhet, plumphet eller okunskap som ligger bakom. Det är det kanske oftast, det är sällan som någon jag möter går in med ren elakhet för att kränka. Men det är lättare att hantera den där kränkningen som är ett resultat av exempelvis ett bråk. Äsch, sanningen är kanske att jag inte blir så värst kränkt, snarare ledsen, i efterhand. När det är för sent. Sen kan jag inte släppa det, utan går runt och maler. Jag är lite ledsen i dag. Trots att det är vår. Trots att solen skiner.