Lost

Jag har fullständigt tappat min kompass, eller det var min tur nu. Jag tror nämligen bara att det finns ett visst antal kompasser här i världen och i sann socialistisk anda har jag ingenting emot att låna ut "min". Kompassen återvänder säkert till mig när det är min tur. Ah, jag älskar min deterministiska sida. För utan kompass kan man som bekant inte styra, man sitter bara här vilsen. Och det är ingen större idé att börja leta efter den rätta vägen utan den. Jag vet allt det där, ändå letar jag, eller försöker styra den totala vilsenheten. Dumt att kämpa emot, men vad mer kan man göra? Jag har flera recept mot total vilsenhet, eller som gör vilsenheten uthärdig, de flesta förknippas med inget ansvar och jag har prövat flera av dem idag med lyckat resultat. Shopping. Synd bara att det bygger på konsumtion, profit och allt det där men jag älskar det. Jag talar inte om vilken shopping som helst, jag talar rea-shopping. En välutvecklad konstform. Som jag råkar vara mästare i. Särskilt om det råkar inkludera dansk design. Egentligen den enda formen som man behöver vara mästare i eftersom danskarna vet hur man tar betalt. Idag köpte jag upp stora delar av Linköpings Holly-lager och varenda bebis jag känner kommer snart vara trendigt klädd. Det är som en smekning för mitt ekonomiska sinne att konstatera att jag idag betalade 500 kr för något som innan årsskiftet hade kostat 2000 kr. Sist jag var så här förvirrad gjorde jag kjolfynd på noa noa som har resulterat i tre kjolar i samma nyans, ja, petrol.
11 dagar kvar till bokrean, då kan vi snacka förvirring.