Måndag har gått förbi söndagen som veckans värsta dag. Måndagar kommer oftast som en chock för mig om även med viss säkerhet och förutsägbarhet. Det är på måndagar jag längtar efter little Ruth när hon gått hem till sin pappa. Men det är också på måndagar som jag får en mindre chock av hennes återentré. Missförstå mig rätt, ingen är gladare än jag av att återse henne, men vem lär henne alla hennes upptåg och hyss? Hon väcker mig om morgnarna utlädd till prinsessan guldpiga (hennes egenkomponerade namn) med nymålade naglar (sic.) och tiara i håret. Det är samma flicka som idag, måndag, reste sig i vagnen när vi gick på stan och ropade: "länge leve friheten" över Linköpings gator. För det har jag förmodligen Astrid Lindgren och bröderna Lejonhjärta att skylla (eller tacka). Det är på måndagar som hon spiller ut prinsessdrycken (hallonmilkshake) över mitt sekelskiftes köksbord, och ner i sprickorna i det gamla, obehandlade träet ligger nu rosa sörja. Det är på måndagar som jag inser att hon inte bara ritat morrhår på min vita soffa utan även på min dator, även om detta mer ser ut som en hårboll. Men det är också på måndagar som hon tar med sig alla dockorna in på toaletten och läser högt för dem ur sin bibel samtidigt som hon sitter just där på toaletten. Med tanke på det så undrar jag om måndagar inte är veckans bästa dag.
Vad jag gör istället för att blogga
8 år sedan

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar