Modern times

Jag tänker ibland på Barbro Lindgren och en intervju jag hörde på radion med henne en gång. Hon menade att det moderna samhället gick för fort, att det skapade alienation, för hennes del alltså. Hon trivdes bäst på Gotland, utan internet och mobil. Det var inget bakåtsträvande över henne, bara enkla konstaterande. Tiden gick för snabbt och hon var inte född att sakta den ned.
Det moderna samhället, jo, jag tror på fullo att det är det moderna samhället, har gjort mig beklämd flera gånger på sistone.

I torsdags överhörde jag följande samtal på Bokia:
- Har ni hunnit få in nobelpristagaren?
(Tystnad)
- En, nej (skratt), eh, (nervöst skratt igen) jag visste inte ens.. eh (fniss) att det var i dag
- Okey
- Så du visste inte?
- Nej
- Det var en fransman
- Okey, eh, ja du kan ju kolla bland nyheter, de ligger där borta, kanske finns han där. Annars kommer han kanske upp på listorna snart, då kanske han kommer in.

I går på bussen satt jag gravid i åttonde månaden längst fram eftersom jag var lite åksjuk efter en tur på Xblå1000, jag satt där tjock med min stora resväska, hopplöst trött efter en intensiv helg. När bussen äntligen stannade på Kirsebergstorg reste jag mig upp och ställde mig vid framdörren, busschauffören, öppnade de två bakre dörrarna och släppte av de andra passagerarna. Jag tiittar på busschauffören och frågar; kan du öppna framdörren med? Busschauffören tittar ut genom vänster framruta och svarar nej. Busschauffören kunde inte veta att jag var trött, höggravid, illamående och hade en allt för tung väska, men han kunde ha tittat mig i ögonen.

En av mina grannar har skrivit ett insinuant brev till oss andra, det är hans protest mot att ett nytt LSS-boende planeras på hans gata. Han beklämmer mig mer än franchisetagande boklådor och ignoranta busschaufförer. Han tror inte på människors lika värde.

"In the human heart an evil spirit can dwell
I'm tryin' to love my neigbor and do good unto others
But oh, mother, things ain't going well"

Bob Dylan, Ain't talkin'