pussel

När Smilla äntligen blivit frisk så var det min tur att kräkas. Jag hade inte ätit för mycket godis, utan är nog bara lite för gravid. Men vad hjälper det när man ser grå ut resten av dagen sedan? Åh, nej, jag ömkar mig ej. Jag känner mig som sagt bara lite grå. Fysiskt.
I natt vaknade jag och Smilla av ett kabrak, något som föll. Jag såg framför mig hur helgens nyuppsatta hyllor ramlat med allt mitt gustavsbergsporslin. Gud ske lov, var det bara den söta 50-tals spegeln som var för tung för sin tavelkrok. Men jag låg där i natt med lite för mycket adrenalin i kroppen och låg och lyssnade efter inbrottstjuvar. En kognitiv förvrägning, hade Niclas sagt, men vad gör det, otrygg kände jag mig ändå. Det är lätt att inte låta de jävlarna ta en om dagen. Men nattliga kabrak triggar shysta mekanismer.
Jag skriver på min uppsats och längtar efter helgens äppelkaka och funderar över namn.
Om jag får en katt den 20e november så skall den heta Pussel, precis som Alfrons katt. Annars ligger Sonja fortfarande i topp, bland kattnamn på människor. Men jag gillar Hasse med. Och Sigrid.